Whisky från andra länder

Japan, Indien, Wales och en överraskning

Whiskyprovning, Restaurang Kvarnen, Gävle 28 oktober 2006

Den här provningen omfattade whiskies från annorlunda produktionsområden. Någon har kanske någon gång smakat på en whisky från t.ex. Turkiet, Thailand etc. och då jämför man i allmänhet hur doft och smak är jämfört med framför allt skotska whiskies men också bourbon.

Syftet med den här provningen var att undersöka om whiskies från Indien, Wales och Japan är av samma kvalitet ur doft och smaksynpunkt som t.ex. skotska whiskies. Eftersom ett antal olika provningar genomförts i Gefle Whiskysällskaps regi, fanns också en outsider med på provningen med syfte för deltagarna att försöka identifiera whiskyn ifråga.


Som repetition visade provningsledaren Ingemar Giös (IG) en OH-bild hur man förslagsvis bör gå tillväga för att identifiera doften/lukten.

  1. Tycker Du om doften eller inte?
  2. Är den stor eller liten?
  3. Luktar den alkohol?
  4. Är doften rökig?
  5. Är doften komplex, dvs. innehåller olika dofter.
  6. Är det någon doft som dominerar?

Kommentar: Om rökighet uppfattas, vänj Dig vid den! Efter en stund upphör näsans luktområde att registrera dofter/lukter och Du kan känna att andra dofter/lukter kommer fram som tidigare varit dolda.

IG visade först en karta över Indien där pilar angav platserna för kornodling, mältning samt var destilleriet Amrut ligger. Amrut är en indisk maltwhiskey och är destillerad, lagrad och buteljerad i Indien. Kornet kommer från Punjab vid Himalayas sluttningar och Rajasthan. Mältningen sker i Jaipur och Delhi. Vattnet vid tillverkningen tas med tankbil från en källa ett par mil från destilleriet i staden Amrut i Bangalore, som ligger i södra Indien. Whiskyn lagras i amerikanska ex-bourbonfat. Problemet är den stora avdunstningen som är cirka 12-15 %, varför den lagras i max. 3-4 år.

Indien är världens största whiskymarknad med en konsumtion på mellan 780 och 840 miljoner flaskor whisky. Indierna gör till 90 % sin whisky på melass, som är en biprodukt vid sockerproduktion Den tillverkade drycken borde således kallas rom, men det bestrider indierna. I april 2006 bestämdes av högsta domstolen i Delhi att en Indientillverkad whisky inte fick kallas Red Scot, eftersom konsumenterna kunde tro att det var en skotsk whisky.


Den vanligaste skotska blended whiskyn är Teachers och man säljer cirka 1 440 000 flaskor varje år. Problemet med skotsk whisky är priset. Den indiska whiskyn kostar cirka 13:- per flaska medan t.ex. en Famous Grouse kostar drygt 242:- och en J.Walker Black Label kostar drygt 432:- En vanlig Glenfiddich kostar 1/10 av en årslön.

Den indiska regeringen anser att om strafftullarna på importerad whisky tas bort, utplånas den indiska whiskytillverkningen.

Årligen konsumerar indierna 40 % mer än vad amerikanarna orkar dricka. Men indierna dricker whisky tillverkad i Indien, eftersom skatten på importerad whisky är 525 %. 3 cl Glenfiddich 30 år kostar därför cirka 36 dollar och 3 cl J.Walker Red Label kostar ungefär 11 dollar. Således endast de högst betalda i Indien har råd att dricka importerad whisky.


Enligt destilleriets planer skall man sälja 8000 lådor under fyra år till över 20 000 indiska restauranger i Storbritannien. En cask strength planerar man att sälja i framtiden. Enligt konnässörer smakar whiskeyn ungefär som en ordinär Speysidemalt.
 
Nästa produktionsområde som IG informerade om var Wales. Åter med hjälp av detaljerade kartor identifierades exakt var destilleriet Gwalia ligger. Destillering i Wales har gamla anor, eftersom redan på 300-talet e. Kr. skedde destillering på Bardseyön utanför norra Wales kust. Man kallade spriten för aqua vitae eller gwirod och den innehöll en blandning av korn, jäst och honung

I slutet av 1800-talet stängdes destilleriet Frongoch, som låg nära Bala i norra Wales och det dröjde ända till slutet av 1990-talet, som ett nytt walesiskt destilleri åter bildades. Innan dess försökte man att etablera ett destilleri i Wales under 1990-talet, men det slutade med en rättsförhandling efter påtryckningar av skotsk whiskyindustri.


År 1998 startade fyra privatpersoner Welsh Whisky Company och två senare började man destilleringen, nämligen den 14 september 2000. Platsen för destilleriet valdes i den lilla byn Penderyn, som ligger söder om nationalparken Brecon Beacon, eftersom det fanns rent vatten i närheten.

Destilleriets namn blev Gwalia men whiskyn kallades Penderyn efter byn och en ny typ av destillationspanna utvecklades, vilket innebär att hela destillationsprocessen äger rum i endast en panna. För att finansiera framställningen av whisky innan den lanserades tillverkade man vodka, gin och en walesisk Cream Liqueur.

Den första single malten (Penderyn) lanserades 1 mars, 2004 och man räknar med att producera cirka 100 000 flaskor per år. Man använder sig av bourbonfat från Jack Daniels och Evan Williams, vilka lagras på destilleriomådet. Man har också slutlagrat i sherryfat (olo-roso) och madeirafat samt lanserat en något rökig whisky. En speciell upplaga har tillägnats det walesiska rugbyförbundets 125 års jubileum. Dessutom finns också Penderyn som miniatyrflaska.

Slutligen visades en karta över Japan. Destilleriet Yamazaki ligger på ön Honshu mellan städerna Osaka och Kyoto, där floderna Katsura, Uji och Kizu flyter in i floden Yodo. Eftersom vattnet är av mycket god kvalitet, var det nog kanske huvudanledningen till att destilleriet byggdes i en dalgång nära dessa floder. Floderna bildar dimmor, vilket gör att lagerhusen omges av fuktig luft. En bambuskog skyddar lagerhusen från extrema temperaturer, såväl värme som kyla.

Japan domineras av två stora bolag, nämligen Suntory och Nikka. Suntory äger två destilleier, nämligen Yamazaki och Hakushu. Generellt exporteras japansk whisky i liten utsträckning, eftersom den först och främst förser den inhemska marknaden med whisky. De ovan nämnda två bolagen står för 85 % av whiskymarknaden med Suntory som störst med 70 % och Nikka 15 %.


Det finns sex maltdestillerier i Japan och varje destilleri/företag har sitt eget sätt att tillverka whisky, varför det är svårt att generalisera vad som är japansk whisky. Några fakta kan dock nämnas:  Malten är huvudsakligen importerad från Skottland och en del malt är rökt. Whiskyn destilleras i kopparpannor enligt skotsk teknik men med japanska förändringar. Vad innebär det praktiskt?

Man varierar halten av torvrök Sättet att destillera Olika form på kopparpannorna Indirekt (med ånga)- och direkt (med gas) uppvärmning av pannorna Olika jästtyper Olika fattyper. Det märks mycket tydligt om man provar olika single cask buteljeringar, som produceras på ett och samma destilleri. Man har t.ex. experimenterat att lagra whiskyn i fat, som tidigare lagrat plommonvin.

I Japan producerar därför varje destilleri ett stort antal varianter av sin whisky. Yamazaki destilleriet har 12 kopparpannor med en något varierande form, varför man kan tillverka upp mot 100 olika whiskies! Det är därför man inte behöver byta eller köpa whisky från ett annat destilleri, då man tillverkar blended whisky.

Japanska företag använder således endast sina egna whiskylager och köper inte av andra destilleriers whiskylager. När man i Skottland producerar blended whisky blandar man ett ganska stort antal olika whiskysorter, som de olika bolagen i Skottland byter eller köper av varandra.

Faten som används är såväl ex-bourbon som sherryfat men också japansk ek. (Quercus mongolica, subspec. crispula, som på japanska kallas mizunara, dvs. vattenek. Anledningen är att den eken innehåller mycket vatten. Nackdelen med vatteneken är att fat från den läcker lätt och dessutom ger en gummiliknande smak, om den används som first fill fat.

Om den däremot används som second eller third fill fat får den en sandelträliknande arom! En annan nackdel med den eken är att den är svår att bränna på grund av dess hårdhet. Klimatet liknar det i Kentucky och Tennessee i USA. Skillnaden mellan den kallaste och varmaste månaden är dubbelt så stor jämfört med Skottland.

Praktiskt innebär det att vid lagringen expanderar och kontraheras spriten mera i Japan beroende på temperaturfluktuationer. Japansk malt whisky tenderar därför att visa mer fatinverkan jämfört med skotsk maltwhisky. Ibland är den bourbonlik. Whiskyn mognar också snabbare än skotsk whisky beroende på högre temperatur under den varma årstiden. Smaken tenderar att bli fruktigare, mer esterlik och mindre maltig jämfört med en skotsk whisky. Eftersom i provningen ingick whiskyn från Yamazaki koncentrerades informationen på det destilleriet.

Japans whiskyhistoria började 1918 när Shinjiro Torii – Suntorys grundare – skickade en ung kemist från en sakébryggarfamilj till Skottland för att lära sig att tillverka riktig whisky. Tidigare hade man nämligen producerat whisky genom att smaksätta industrisprit! Kemisten Masataka Taketsura studerade i Glasgow och praktiserade bl.a. vid destillerierna Longmorn i Speyside och Hazelburn i Campbeltown.

När han kom hem till Japan 1923 började man bygga destilleriet Yamazaki och produktionen började sex år senare. Yamazaki är således Japans äldsta destilleri. Efter några år bestämde sig Taketsura att börja bygga ett nytt destilleri, nämligen Nikka, varför han lämnade Yamazaki.

Vem var Shinjori Torii? Han började som vinhandlare och sålde bl.a. exklusivt importerat vin från Spanien. Varför heter hans företag Suntory? Jo, det kommer av nationens symbol solen – sun på engelska och hans efternamn anglofierat till tory. Den första whiskyn var en blended whisky med namnet Suntory Shirofuda (vit).

Företaget Suntory omfattar många verksamheter som bryggeriföretag, likör- och ölproduktion, man har snabbmatskedjor, tillverkning av läkemedel samt produktion av film och musik. I närheten av berget Fuji startades ett andra destilleri, nämligen Hakushi, som idag har världens största produktion av whisky. Företaget äger dessutom de skotska destillerierna Auchentoshan, Bowmore och Glen Garioch.

Fram till 1972 mältade Yamazaki sitt eget korn, men därefter använder man en blandning av malt från Simpsons Malting i Skottland (80 %) samt malt från ett japanskt mälteri (20 %). Det finns 17 jäskar som är av trä såväl som av rostfritt stål och de har varierande form samt storlek Man använder en kombination av bryggeri- och destillerijäst. Man använder såväl direkt som indirekt ånguppvärmning av pannorna. Två av destillationspannorna har traditioella kondensorer (worm tubs) med övriga har moderna skalrörskondensorer.

Faten som används är huvudsakligen ex-bourbonfat men också sherryfat samt fat tillverkade av japansk ek; Faten lagras i sju lagerhus på destilleriområdet.

År 2001 började Systembolaget att sälja Yamazaki 12 år med namnet Yamazaki Pure Malt Whisky. Anledningen till namnet Pure var att man använde endast malt från Yamazakidestilleriet. Problemet med namnet Pure är att det betyder vatted malt, dvs.single malts från olika destillerier. Eftersom single maltmarknaden blev allt större ändrade man namnet till Yamazaki Single Malt Whisky, vilket ju också är det korrekta namnet.

Destilleriet producerar flera single malts bl.a. som 10, 12, 18, 25 och 50 år. Den sistnämnda såldes slut på ett par timmar år 2005 trots priset 1 miljon yen, dvs. 70 000:- per flaska!! Skulle innehållet inte vara tillfredsställande, får man nog inte pengarna ”igen”!!

Man har också vintage malts från 1990 och 1993, men det är endast den 12 åriga whiskyn, som finns i Sverige. År 2003 tilldelades den 12 åriga whiskyn guldmedalj vid The International Wine and Spirits Competition. Det var första gången en japansk whisky hade rankats så högt.

Suntorys logo, det japanska tecknet, symboliserar företagets ansträngningar att medverka till harmoni och lycka till människor överallt.

Eftersom det finns mycket få doft och smakdata publicerade av ovanstående tre whiskies kunde endast följande nämnas, vilket också framkom vid provningen.

Penderyn
Färg: blekgul
Doft: stor, aromatisk, sötaktig, nytt läder, något kryddig
Smak: skarp (46 %), kryddig, viskös
Eftersmak: lång

Amrut
Färg: blekgul
Doft: liten, sötaktig
Smak: mild, sötaktig, kryddig
Eftersmak: lång

Yamazaki
Färg: gyllene
Doft: stor, aromatisk, fruktig, sötaktig
Smak: skarp, sötaktig
Eftersmak: lång


Var det svårt att identifiera de tre sorterna i denna halvblinda provning?  I de fyra glasen fann deltagarna följande sorter räknat procentuellt på angivna svar.

 

Indisk

Japansk

Walelisk

Outsider

Glas 1

25

19

25

31

Glas 2

44

6

31

19

Glas 3

31

50

13

6

Glas 4

6

19

31

44

         

Kommentar:
De procentuella siffror som är med fet stil är de rätta svaren. Som synes var det mycket svårt att särskilja de olika sorterna trots teoretiska kommentarer innan provningen.

Priserna för de tre sorterna är Amrut 540:-, Penderyn 728:- samt Yamazaki 718:- Det var nog ingen av deltagarna, som skulle vilja betala så mycket för en flaska även om man tyckte att den japanska och walesiska whiskyn var av bra kvalitet. Då finns det skotska whiskies som är mycket bättre och dessutom mycket billigare.


I glas 2 angav deltagarna att det var en spritig lukt, sötaktig smak och ingen eftersmak. Vad fanns i det glaset? Som synes var det många deltagare som trodde att den indiska fanns i det glaset. Det var endast en deltagare som på grund av spritigheten undrade om det verkligen var en whisky! Övriga trodde att det var en äkta whisky!

Till deltagarnas förvåning var det en falsk whisky, nämligen okryddat brännvin med Saturnus Premium Blend Whiskyessens!! Flaskan hade stått i rumstemperatur under en månad för att spriten och essensen skulle ”gifta sig” med varandra. Endast ungefär 1/5 av deltagarna ansåg att outsidern fanns i det glaset.

Tänk på att om det är en falsk whisky kontrollera om det är spritlukt, vätskan är mycket tunn att dricka och troligen ser man också vid lutning av glaset att vätskan rinner ganska snabbt ner längs glaset!

Referent
Ingemar Giös