Whiskyprovning 15 november 2006

För första gången fick Gefle Whiskysällskap besök av en skotsk provningsledare, nämligen Gerry Tosh (GT), som är Brand Ambassador från Highland Park. Efter det att Ingemar Giös (IG) hälsat GT välkommen, kommenterade han skrattande att han inte ville ha frågor, eftersom vi ju skulle dricka whisky! Nu var det emellertid inte så allvarligt menat, då GTs information orsakade en del frågor, som villigt besvarades av honom. Det var tydligen endast IG av församlade deltagare, som hade besökt Orkneyöarna och fått höra historier om Highland Parks grundare, varför IG önskade att GT skulle berätta någon av dessa historier.

Highland Park är beläget på den största av de 70 öar, som Orkney består av. Den största ön kallas av öborna för ”fastlandet”! GT berättade bl.a. att det är dyrare att flyga från Edinburgh till Orkney jämfört med att flyga från Edinburgh till New York.

Det bästa sättet är emellertid att ta buss från Inverness i norra Skottland till färjeläget intill Pentland Firth. Sedan färja och buss igen till Kirkwall, som är öns största stad. Highland Park ligger strax utanför den staden.

Klimatet är speciellt eftersom Highland Park ligger på den 59:e breddgraden, vilket motsvarar Katrineholm i Sverige och strax söder om Grönlands sydspets. Det är Golfströmmen, som påverkar klimatet på Orkneyöarna, vilket gör att årsmedeltemperaturens max. och min. värden är ganska nära varandra.

Genomsnittligt är den varmaste månaden +10 grader C och den kallaste +2 grader C. Man kan knappast bada och inte heller åka skidor, varför man i stället ägnar sig åt whiskytillverkning!

”The angels dram” talar man om i samband med whiskylagring och den är på skotska fastlandet cirka 2 % per år. På grund av klimatet är den procenten i stället på Orkney cirka 1 %, vilket ju innebär att mer whisky finns kvar i lagerhusen på Orkney jämfört med på skotska fastlandet. På Orkney kallar man i stället avdunstningen för ”The Devils dram”.

Historiskt sett är Orkneyöarna intressant, eftersom öriket styrdes av vikingarna i över 300 år från 1100-talet. Det var först 1468, som öarna kom i skottarnas ägo.

Det var den skotske kungen James III, som fick öarna i bröllopsgåva, när han gifte sig med en dansk prinsessa. Det är kanske främst Norge man fortfarande har vissa band till. Man firar t.o.m. Norges nationaldag den 17 maj! Orkney ligger således avsides norr om Skottland och invånarna säger att de är Orkneybor och inte skottar. Gaeliska talar inte de cirka 20 000 invånarna på öarna.

Highland Park är Skottlands hittills nordligaste destilleri. Man planerar för närvarande ett destilleri på Shetlandsöarna, som i så fall kommer att ligga nordligare, när det är klart. Highland Park byggdes på en plats, där en gång en ökänd smugglare hade sitt lönnbränneri under 1700-talet. Det går många historier om den personen, Magnus Eunson, som var kyrklig ämbetsman på dagen men sysslade med illegal whiskytillverkning på nätterna.

När han hörde att någon uppbördsman skulle komma på besök, flyttade han sina whiskykaggar, som förvarats under predikstolen till en framträdande plats i kyrkan. Kaggarna döljdes av ett kistlock och ovanpå det lade han ett vitt tyg. När uppbördsmannen kom in i kyrkan låg Magnus Eunson och närmast ”sörjande” och knäböjde i bön runt kistlocket. När de mumlade ordet ”smittkoppor” försvann uppbördsmannen ganska snabbt från kyrkan.

Med bilder från whiskytillverkningen kommenterade GT produktionen ur olika aspekter. Kornet (optic) kommer från olika delar på det skotska fastlandet och den traditionella mältningen med rökt mältat korn (20 ppm fenoler som emellertid endast blir 2-3 ppm efter destilleringen) utförs till 1/5 av destilleriet medan resten, som ej rökt mältat korn, kommer från Thamdu maltings på det skotska fastlandet. Praktiskt innebär det att kostnaden per ton korn blir avsevärt mycket större jämfört med ett destilleri t.ex. i Speyside. Man blandar således rökt och ej rökt malt.

Vattnet som är mycket rent och hårt samt rinner över sandstengrund kommer från den underjordiska källan Cattie Maggie´s Spring nedanför destilleriet via en reservoar, som ligger i ett nedlagt kalkbrott. Torven tas manuellt från destilleriets egen mosse.

De olika torvlagren har olika namn, nämligen

  • Fogg - det översta lagret med stora mängder ljung
  • Yarphie - det mellersta lagret som är något tätare samt
  • Moss - det mycket mörka, tätat och kraftiga bottenlagret

Den äldsta torven beräknas vara 9000 år gammal. Det är väsentligt att torven är våt till en viss grad, eftersom den då ger mera rök i samband med kölningen.

Om man använder felaktig torv kan i slutänden också whiskyn påverkas negativt. Bilder visades från olika.

moment i whiskytillverkningen och gör man en sammanfattning kan följande nämnas.

Mältning

  • Mältningen består av tre processer: stöpning, groning och kölning
  • Kornet blötlägges (stöpes)i vatten
  • Groningsprocessen sätter igång
  • Enzymer omvandlar kornets stärkelse till socker
  • Grönmaltens groning stoppas genom torkning i en ugn
  • Vid torkningen kan torv användas som bränsle, vilket i så fall ger slutprodukten, whiskyn dess speciella rökiga arom

Mäskning

  • Malten rensas och mals till gröpe, som blandas med hett vatten till en mäsk i en mäsktunna
  • Mäskens ej vattenlösliga delar silas så småningom av (drav)
  • Kvar blir en svagt alkoholhaltig vätska, nämligen vört

Jäsning

  • Vörten kyls och jäst sätts till för att jäsningen skall sätta igång i jäskaren.

Destillation

  • Den jästa vörten, dvs.mäsken leds in i mäskpannan
  • Mäskpannans första destillat leds vidare till spritpannan
  • För- och efterspriten vid destillationen i spritpannan går vidare till omdestillation
  • Den mellersta delen vid denna destillation samlas upp i en spritbehållare

Mäskpannan skiljer alkoholen från vatten och spritpannan skiljer den drickbara spriten från sprit med ej önskvärda smaker. Destillationen sker således i två steg

1.
mäsken blir lågvin och
2
. lågvinet blir sprit.


Lagring

  • Den färglösa spriten i spritbehållaren pumpas över via en stor behållare till ekfat
  • Lagringen sker under minst tre år men vanligen längre

Mognad

  • Vid lagringen mognar whiskyn och den fräna, råa smaken mildras samt aromer utvecklas, vilka är specifika för varje whiskysort
Tappning
  • När whiskyn uppnått rätt mognad, späds den med vatten till i allmänhet 43 % alkoholstyrka (export i första hand)
  • Kylfiltrering (i vissa fall), automatisk tappning, tillslutning och etikettering sker
  • Whiskyn är klar till försäljning














Beträffande fat kommenterade GT att det är stor skillnad för inköp av sherry- resp. bourbonfat. Ett sherryfat kostar cirka £660 medan ett bourbonfat kan man få för ungefär £45.

Ju äldre whisky man tänker lagra, desto större procent 1st fill sherryfat används.

Så började det alla deltagare hela tiden väntat på, nämligen provningen, som utfördes öppet. Alla visste således vad som fanns i resp. glas.

GT kommenterade först hur man bör prova whisky. Färgen på whisky kan ibland avslöja, vilken typ av fat som använts. Bärnstensfärg anger troligen fatlagring i sherryfat.

Luta glaset för att observera ”tårar” som rinner ner längs innerglasets yta!

Nedanstående siffror anger vilken min. ålder resp. Highland Park har lagrats. Tag tre sniffar och känn efter!
 

12 år

Färg:

Gyllengul. ”Tårar” syns tydligt.

(43 % alkoholhalt).

Doft:

Först söt (honung) sedan fruktig. Rökig.

Smak:

Sötaktig, något rökig

Eftersmak:

Lång, rökig.

16 år

Färg:

Gyllene:

(43 % alkoholhalt).

Doft:

Något rom och/eller gummi, mörk choklad.

Smak:

Torr, pepparmint.

Eftersmak:

Lång, rökig, sötaktig (honung).

   

35 % 1st fill sherryfat. Finns för närvarande endast på tax-free. Häll inte i alltför mycket vatten!

18 år

Färg:

Gyllene. Inga ”tårar” syns.

(45 % alkoholhalt).

Doft och Smak:

Honung, rök.

Eftersmak:

Torr, söt och rökig

25 år

Färg:

Den mörkaste gyllene färgen av de olika sorterna. Inga ”tårar.”

(48 % alkoholhalt).

Doft:

Sherry (oloroso) Mycket aromatisk. Vanilj, ingefära, kryddor.

Smak:

Honung, nougat

Eftersmak:

Lång, mjuk, sötaktig (honung).

   

Torrare än den 18 åriga. Verkligen en fantastisk whisky som de flesta av deltagarna tyckte var bäst av de olika provade sorterna.

Single cask nr. 6537

Färg:

Gyllene. Små droppar (spetsliknande) i whiskyns bräm när glaset lutas.

(56.5 % alkoholhalt).

Doft:

Sötaktig (honung), sherry.

Smak:

söt (honung, speciellt om vatten sätts till), maltig. Sätts vatten till blir whiskyn mer aromatisk.

 

Eftersmak:

Rätt kort, mjuk

Efter en mycket lyckad provning där Gerry T. lockade deltagarna till många skratt under informationen tackade sedan Ingemar G. för den mycket pedagogiska provningen och överlämnade till Gerry som ett tack och ett minne från GWS ett ljus, som i form av en kopia föreställde Gävles berömda julbock.

Gerry hade således möjlighet att tända eld på den julbocken utan att hamna i häktet, som en del andra personer lyckats med under årens lopp beträffande den verkliga julbocken.

Som vanligt fortsatte diskussionerna vid den efterföljande måltiden och deltagarnas intryck var att provningen var mycket lyckad. 

Referent Ingemar Giös