Whisky tasting 2007-03-31

Western Isles med undantag av Islay

Eftersom whiskies från Islag tidigare hade provats, var det nu dags för att göra en provning med whiskysorter från andra öar, nämligen Arran, Jura, Skye (alla tillhörande Inre Hebriderna) och Orkneyöarna (som tillhör Yttre Hebriderna tillsammans med Shetlandsöarna, där ett destilleri håller på att etableras).

Provningsledaren Ingemar Giös (IG) visade först en karta över Skottlands olika whiskyområden och kommenterade hur man praktiskt skulle komma till ovanstående öar.

Destilleriet Isle of Arran passerar man om man tänker åka till Islay med färja från Ardrossan på fastlandet. Destilleriet ligger längst upp mot norr intill byn Lochranza.

Beträffande Isle of Jura åker man först till Port Askaig på ön Islay, vilket tar cirka 2 timmar från Kennacraig på Kintyrehalvön. Alternativt kan man åka till Port Ellen på Islay, som tar cirka 30 min. ytterligare, men då måste man åka över hela ön (20 km) till Port Askaig.

Med färja tar det sedan bara 5 min över till byn Feolin på ön Jura. Sedan åker man på en mycket smal väg till Craighouse, där destilleriet ligger. Det är med stora svårigheter man kan möta stora lastbilar lastade med whiskyfat.

IG talade kortfattat om en whisky, som man för närvarande inte kan köpa i Sverige, nämligen Tobermory från ön Mull. Senast den fanns på Systemet var 2004. En rökig variant som tillverkas ibland är Ledaig, som betyder säker hamn.

Vill man åka till destilleriet Tobermory kan man göra det på olika sätt. Ett alternativ är att ta färjan från Oban till Craignure på Mull, vilket tar cirka 40 min. En kortare färjtur, nämligen 15 min. går från Lochaline norr om Oban till Fishnish på Mull. Slutligen kan man åka direkt till Tobermory med färja från Kilchoan.

Några kommentarer om Tobermory, som kanske kan köpas på någon Finlandsfärja eller i Skottland. Under 2:a världskriget användes destilleriet som matsal för de flottister som var stationerade vid flottbasen Tobermory. Man hade en säker hamn (Ledaig).

Whiskyn lagras i destilleriet Deanstons lagerhus på fastlandet. Destilleriet var också stängt under ett antal år och fungerade bl.a. som transformatorstation och man lagrade cheddarost mellan jäskaren!

Orsaken var att destilleriet var i ekonomisk knipa under 1980-talet och ägaren sålde lagerhusen för att byggas om till bostäder. Det innebär att lagringen inte har ön Mulls speciella havsklimat.

För Ledaigwhiskyn har man två destillationspannor i en separat enhet i pannhuset. Däremot har man gemensamt mäskkar och jäskar med Tobermorywhisky.

Tobermory säljs i grön flaska med texten tryckt direkt på glaset. Kontrollera att det står single malt på Tobermorywhiskyn! I annat fall är det en vatted malt eller som det numera heter blended malt whisky med Ledaig blandat med single malts från andra destillerier mellan åren 1981 – 1990.

Till Talisker på ön Skye kan man åka bil över en bro (broavgift cirka 100:- enkelresa) från Kyle of Lochals till Kyleakin på ön. Nordväst om Fort William finns hamnen Glenelg, varifrån en färja går till Kylerhea på Skye. Ytterligare en färja går från Mallaig till Armadale på ön.

Från Inverness finns buss till John O´Groats. Därifrån med färja till Burwick på Orkney. Bussen fortsätter sedan till Kirkwall. Ett annat alternativ är att åka från fiskehamnen Scrabster med färja till Stromness på Orkney. Den färjan tar bil, vilket inte Burwickfärjan gör.

Från Stromness går buss till Kirkwall. Destilleriet Scapa har en längre tid varit stängt för renovering men öppnade igen i början av 2006.



Utmärkande för de fyra whiskysorterna, som skulle provas var att en av sorterna var mycket speciell och man borde känna igen den rökiga lukten och också dess smak medan de andra tre andra generellt var milda.

Eftersom Gefle Whiskysällskap tidigare hade haft en Highland Parkprovning, blev det nu i stället den andra whiskyn från Orkneyöarna som provades, nämligen Scapa. Den whiskyn är inte alls rökig och kan vara svår att identifiera i ett blindtest.

IG berättade sedan om en bok som skrevs av Dr. Johnson 1775 med titeln ”Journey to the Western Isles of Scotland”. I boken beskrevs mycket målande med vilken stor gästfrihet som skottarna trakterade sina gäster, vilka kom på besök till Hebriderna. Gästen fick sammanlagt fyra ”drams” innan grötfrukosten och var och en av dessa ”drams” hade sitt speciella gaeliska namn.

Rökningsgraden mäts i ppm (parts per million) fenoler. På Islay finns de rökiga sorterna Ardbeg (50 ppm) och Laphroaig (30 ppm). Som jämförelse kan nämnas att Talisker, som ingick i provningen ”endast” har 25 ppm medan Highland Park har 20 % av sitt mältade korn med 20 ppm medan resterande mältat korn inte alls är rökt.

Anledningen till Talisker ändå känns stark, kryddig och pepprig är att alkoholhalten är 45.8 %.