Årsmöte och därefter provning av Whisky från Canada

Vi träffades på Restaurang Kvarnen i Gävle Lördag 14 mars 2009.
Det blev omval av ordförande Roberth Nironen och styrelseledamöterna Ingemar Giös och Göran Jäderholm.
Efter årsmötet tog Ingemar Giös över som provningsledare.

Här följer Ingemars referat;

canada

Efter ett föredömligt kort och konstruktivt årsmöte i Gefle Whiskysällskap under ledning av ordf. Roberth Nironen, började en kanadensisk whiskyprovning under ledning av provningsledaren Ingemar Giös (IG).

Eftersom GWS har haft ett antal olika provningar under årens lopp, informerade IG att han skulle ställa en del frågor till deltagarna. Men för att deltagarna skulle kunna klara av frågorna! – föreslog IG att man först skulle dofta och smaka på whiskyn i det första glaset!

Det var viktigt att deltagarna skulle undersöka om whiskyn var rökig, mild, sötaktig, stark etc. eller hade andra egenskaper?

Av vilka beståndsdelar består en whisky?
Jo, det är ett destillat (produkt av destillationen) av säd, vatten och jäst.

Whisky kan stavas med endast y på slutet eller ey.
Vilka länder stavar whisky med ey?
Det är Irland och de flesta amerikanska whiskeys med några undantag t.ex. Maker´s Mark, George Dickel samt ytterligare några andra.
 
Förenklat - vilket sädesslag dominerar i Skottland, USA och Kanada? Jo, korn i Skottland, majs i USA och råg i Kanada.
Vilka två huvudtyper av whisky finns?

Single malt whisky innebär att den är 100 % malt-whisky från ett enda destilleri. Det betyder att det mycket ovanligt att finna en single malt whisky från Kanada. Undantaget är Glen Breton Rare 9 år, 46 % från Nova Scotia.

Blended whisky
är en blandning av olika sorters maltwhiskies och sädeswhisky och är den whiskytyp som säljs mest i hela världen. Enklare typer innehåller cirka 20 % maltwhisky och resten sädeswhisky. Malt är säd som fått gro och sedan torkats. Bättre sorter kan innehålla upp till mer än 60 % maltwhisky.

Vad det var för typ av whisky som deltagarna hade framför sig?

Jo, alla var blended whiskies och då kan det vara svårt att skilja dem åt. Kanada tillverkar inte rökiga whiskies, så den typen kunde man utesluta.

Det finns inte så många kanadensiska whiskysorter på Systembolaget, men fortfarande dricks det mer kanadensisk whisky i USA än de inhemska märkena.

IG visade sedan en karta över Kanada, där det nu finns 10 aktiva destillerier. Hur började whiskytillverkningen i Kanada?

Historiskt sett började tillverkningen av whisky i Kanada mot slutet av 1700-talet i området omkring Kingston vid sjön Ontario samt mellan städerna Ottawa och Toronto. Varför just där?

Jo, där fanns råvarorna, dvs. vattnet, spannmål samt närheten till de stora städerna. Dessutom var det ju inte långt till den amerikanska marknaden. Så småningom blev destillerierna ganska många – cirka 200 - och omkring 1875 bestämde sig regeringen att reglera tillverkningen av sprit genom att 

  • endast säd fick användas som råvara.
  • att tillverkningen skulle ske i Kanada i kontinuerliga pannor (numera är också kopparpanna (pot still) tillåten men fortfarande ovanlig) samt att
  • spriten skulle lagras minst tre år på ekfat. Premium whiskies lagras i snitt under 6-8 år

I slutet av 1800-talet hade Kanada världens hårdaste lagstiftning beträffande produktion av sprit. I princip är kanadensisk whisky en fatlagrad vodka (brännvin), dvs. sädes (grain) sprit som destilleras till 95 % alkoholhalt i kolonnpanna – vilket ger en neutral sprit – och är basen för svagare, mer aromatiska blandningar.



Under amerikanska förbudstiden förekom en stor smuggeltrafik från Kanada till USA, men också i Kanada var det delvis förbud mot försäljning av sprit i början av 1920-talet. Däremot kunde man förskriva whisky som botemedel mot olika typer av sjukdomstillstånd t.ex. hosta. För export av whisky var det inte några restriktioner.

Det var speciellt två kanadensiska företag, som drog nytta av den amerikanska förbudstiden, nämligen Seagram och Hiram Walker. Det senare företaget flyttade över gränsen till Kanada redan 1858 och byggde där sitt första destilleri.

Det var det företaget som tog fram en helt ny typ av whisky, eftersom man blandade mältad och omältad råg med annan sädeswhisky. Även om det står rye (råg) på etiketten är den kanadensiska whiskyn en blended whisky.



Man får i Kanada sätta till (max. 9.09 %) smaktillsatser, som kan t.ex. vara bourbon, brandy, rom eller sherry. Det är mycket speciellt just för Kanada. Alkoholstyrkan är för det mesta 40 % i kanadensisk whisky.

Varje deltagare fick en sida med följande information.

Några egenskaper hos fyra av de whiskies ni har framför er. Om överraskningen  skriver ni själva vad ni tycker.

Det är ganska vanligt att en whisky som lagrats under kort tid, dvs i detta fall 5 år luktar sprit.
Hur går man till väga för att försöka komma underfund med vilken whisky som finns i respektive glas?

A.
Man kan använda den sida som deltagarna fått med egenskaper som producenten eller whiskyboksförfattare har kommit fram till vid doft- och smakprovning. Men det är då vissa problem. Vilka?

1.
Med största sannolikhet har deltagarna i en provning inte fått möjlighet att dofta och smaka på samma sats (batch) som producenten och whiskyboksförfattarna.
 
2.
uppfattningen om doft och smak är mycket individuell och beror på ett stort antal faktorer som kön, ålder, förkylning, intag av ev. läkemedel etc.

3.
egenskaperna beskrivs ibland mycket speciellt. I det här fallet har egenskaper tagit med, som får anses vara OK och inte för svåra att förstå. Men i en provning som IG tidigare haft med Glenmorangie angav producenten doften som i en italiensk fruktträdgård. Men om man nu inte varit i en sådan! Eller smaken som en Christmas pudding! Hur många har smakat en sådan pudding?

Kan man resonera sig fram och kanske göra det lite enklare? IG visade en OH-bild där texten var följande.

A:
Först försöker man ta reda på whiskyn med största alkoholhalten. Dofta och framför allt smaka på alla whiskies. Är det någon whisky som är så stark så att lite vatten måste hällas i? 

B:
Är det ytterligare någon whisky som är spritig i doften men ändå inte så stark som den vilken identifierades enligt A ovan? Jo, en whisky.

C:
Nu är det tre whiskies kvar, varav två har bärnstensfärg medan den tredje är mer gyllene. Troligen uppfattas att alla har lång eftersmak. Är det en av dessa tre whiskies som har en doft och smak som inte anges på den sida som delades ut? Då måste det vara överraskningen. Varifrån är den whiskyn?

D.
Hur skiljer man de andra två whiskysorterna från varandra? Den ena whiskyn har en annorlunda mer intensiv doft jämfört med den andra enligt producenten.


ingermar



Flera sädesslag används som råg, korn, vete och majs, men balansen mellan sädesslagen är hemlig. Inget sädesslag får vara 50 % eller mer, men generellt används råg (omältad och mältad) i stor utsträckning för att uppnå en viss kryddighet och fyllighet.

Whiskyn innehåller alltid minst tre olika sädesslag. Jämfört med den skotska whiskyn är den kanadensiska whiskyn mildare och sötare. Spriten lagras i nya eller använda ekfat (bourbon, sherry, cognac)

Fortfarande idag är whiskyindustrin omgärdad av restriktioner beträffande reklam och utskänkning, men det varierar från provins till provins, eftersom varje provins har sina egna restriktioner.



Om det däremot står rye på en whiskey från USA, måste enligt lag destillatet minst innehålla 51 % råg. Nästan all whisky tillverkas genom kolonndestillation. Skillnader beror på olika typer av mäsk, (mältat eller omältad råg, majs, vete eller korn) och jäst samt destillationspannornas olika utformning.

På det viset kan t.ex. Seagram tillverka cirka 50 olika typer av whisky. Grundaren av Seagram ansåg att destillationen var en vetenskap medan blandningen var en konst. Det innebär att det är den person som är ansvarig för blandningen, som också bär fram destilleriets namn till en ev. framgång. Seagram ägs numera av Diageo.



Flytta inte glasen utan försök skriva rätt egenskaper på whiskyformuläret med hjälp av följande information. Svårigheten är att det många gånger inte finns information om färg, doft, smak och eftersmak från producenten.

Alla whiskies har alkohalt 40% utom en.
Egenskaperna som följer är inte i den ordning som glasen står.

  • 54,9% Potter distillery 11 år
  • Färg: Bärnsten
    Doft: Vanilj, arrak, kakao, körsbär
    Smak: Vanilj, smörkola, frukt
    Eftersmak: Lång
    Seven Oaks Canadian 6 år
  • Färg: Djup gyllene,
    Doft: Mild, vanilj
    Smak: Mild, vanilj, choklad
    Eftersmak: Lång, vanilj, torr
    Canadian Club 12 år
  • Färg: Bärnsten
    Doft: Rätt spritig
    Smak: Ganska mild, vanilj
    Royal Canadian 5 år








 

Lyckades deltagarna att identifiera de olika whiskysorterna i glasen? Procentsiffrorna anger hur många deltagare, som ansåg att whiskyn ifråga fanns i just det glaset. Fet procentsiffra anger det rätta svaret. 

 

Glas 1 

Glas 2   

 Glas 3  

Glas 4

  Glas 5

Potter 

0

0

100

0

0

Canadian Club 16 

32

36

0

4

28

Seven Oaks  

16

8

0

24

28

Royal Canadian 5 år

32

28

0

12

28

Överraskningen

16 4 0 56 24


Sammanfattning.  

Alla klarade vilken whisky som hade största alkoholhalten. Överraskningen doftade och smakade annorlunda och över hälften av deltagarna klarade av att identifiera den whiskyn. Problemet var sedan med de tre andra blended whiskysorterna, vilket framgår av sammanställningen. Ingen deltagare hade alla rätt medan ett antal deltagare hade tre rätt. Gjorde man ett felval kunde man inte nå upp till mer än tre rätt. IG berättade sedan några fakta om de olika sorterna.


Royal Canadian 5 år 40 %.
Färg:
Bärnsten
Doft:
Rätt spritig
Smak:
Ganska mild, vanilj. Ev. med vatten. Drinkingrediens.
Tillverkas i provinsen Manitoba och ägs av Diageo.
Säljs som nummer ett i USA.

Seven Oaks Canadian 6 år 40 %.
Blended whisky som köps från Hiram Walker och buteljeras och blandas i Ålborg.
Färg:
Bärnsten
Doft:
Vanilj, arrak, kakao, körsbär
Smak:
Vanilj, smörkola, frukt
Eftersmak:
Lång Ev. med vatten. Drinkingrediens

Canadian Club 12 år 40 %

Färg: Djupt gyllene
Doft
: Vanilj, mild
Smak:
Vanilj, mild, choklad
Eftersmak: 
Lång, vanilj, torr har en högre procent korn än den 6 åriga whiskyn.

Canadian Club räknas till den kanadensiska klassiska stilen. Destilleriet har också en kopparpanna. Varför namnet Club? Jo, whiskyn var mycket populär på herrklubbar. Hiram Walker´s lansering av Canadian Club 1884 var början på en speciell kanadensisk whiskystil.

I den whiskyn kombinerade man vissa av USA´s whiskeysmaker och fruktighet med en mjukare smak än som var vanligt vid den tidpunkten. Walker använde en ovanligt lång och intensiv destillation för att producera en så ren whisky som möjligt.

Enligt tradition fortsatte diskussionerna sedan i
samband med efterföljande måltid.

Referat av
Ingemar Giös

Potter Distillery 11 år 54.9 %.
Fanns i Kelowna, British Columbia men destilleriet revs på 1990-talet och whiskyn är mycket svår att få tag i. GWS köpte den sista flaskan på Systembolaget.

Överraskningen

J. Walker Black Label 40 %
från Skottland.
Färg:
Bärnsten
Doft:
Vanilj, russin, honung, rökig 
Smak:
Vanilj, torr, fyllig, något oljig
Eftersmak:
Lång, ganska rökig Upp till 40 olika single malts samt sädeswhisky och alla lagrade minst 12 år ingår i J.Walker Black label. Cardhu 12 år och Lagavulin 16 år ingår i stor del.

Den senare whiskyn antyder den rökighet, som kan identifieras. Var Winston Churchills favoritwhisky. I samband med diskussionen om olika typer av J.Walker nämndes bl.a. J.Walker Green label.

Det är inte en blended whisky utan en blended malt whisky, dvs. endast olika single malts och som är minst 15 år.

Maltwhiskies vilka ingår är Caol Ila, Cardhu, Clynelish, Cragganmore, Dailuaine, Glen Elgin, Glen Ord, Linkwood, Mortlach, Royal Brackla, Royal Lochnagar, Talisker och Teaninich.
 
Whiskyn lanserade speciellt för den asiatiska marknaden. En whisky som inte ingick i provningen var Seagram´s VO vilken är 6 år, men som finns på Systembolaget.
VO betyder Very Own eftersom whiskytillverkningen ursprungligen endast var ägnad åt familjen.