Burns Supper 2013

Gefle Whiskysällskap firade för 6:e gången Burns Supper. Det blev 75 personer som deltog.
Firandet av Burns Supper eller rättare sagt Robert Burns startar alltid med en whiskydrink. Med den i handen är det lättare att hitta en plats bakom bordet. Sedan kan vi höra en säckpipa spela och Mats Sjöström kommer in i lokalen spelandes. Den första whisky skålen utbringas till säckpipan och dess musikant.

Efter att vår ordförande Hans Nilvander hälsat oss välkomna läste Ingemar Giös en traditionell skotsk bordsbön. Tänk vad en kycklingsoppa som förrätt kan smaka bra. Det var viktigt att röra om i grytan innan man fyller sin tallrik. Annars får de första bara kött och de sista buljongen.

Nu var det tid för att Haggisen skulle bäras fram. Med säckpipemusik bars den fram och Per Falck framförde "Address to the Haggis". Slipade kniven och skar upp den. Alla skålade för Haggisen. När Haggisen var uppäten var det tid för lite sång. Alla sjung "My luve in like a red, red rose" by Robert Burns.  Den traditionella tårtan åts tillsammans med ett glas portvin.

The Immortal Memory. Ingemar Giös berättade om Robert Burns och varför denna tradition uppstod. Talet avslutades med en skål i whisky för Robert Burns. Talet till kvinnan hölls av Erik Törnkvist. Som representant för alla kvinnor, stod en kvinna bredvid honom. Tyvärr missade jag hennes namn. Kvinnan hyllades och det avslutades med en skål för kvinnan.

Säckpipan spelade Amazing Grace och alla stämde upp i sången. Talet till mannan hölls av Margareta Herdin. Hon visade på alla de goda och de mindre goda sidor som mannen har, men avslutade med en skål för mannen och dess förträfflighet. Ett fint sätt att avsluta en fest är att tillsammans sjunga vänskapens visa, "Auld Land Syne".

Ordförande avslutade festen med att tacka som deltagit och önskade att de som nu var gäster, kommer tillbaka som medlemmar.

Vid pennan o kameran
Roberth Nironen