Årsmöte och därefter provning av
Whisky från Canada
Vi träffades på Restaurang Kvarnen
i Gävle Lördag 14 mars 2009.
Det blev omval av ordförande Roberth Nironen och styrelseledamöterna
Ingemar Giös och Göran Jäderholm.
Efter årsmötet tog Ingemar Giös över som provningsledare.
Här följer Ingemars referat; |
 |
Efter ett föredömligt
kort och konstruktivt årsmöte i Gefle Whiskysällskap under ledning av
ordf. Roberth Nironen, började en kanadensisk whiskyprovning under
ledning av provningsledaren Ingemar Giös (IG).
Eftersom GWS har haft ett antal olika provningar under årens lopp,
informerade IG att han skulle ställa en del frågor till deltagarna. Men
för att deltagarna skulle kunna klara av frågorna! – föreslog IG att man
först skulle dofta och smaka på whiskyn i det första glaset!
Det var viktigt att deltagarna skulle undersöka om whiskyn var rökig,
mild, sötaktig, stark etc. eller hade andra egenskaper?
Av vilka
beståndsdelar består en whisky?
Jo, det är ett destillat (produkt av destillationen) av säd, vatten och
jäst.
Whisky kan stavas med endast y på slutet eller ey.
Vilka länder stavar whisky med ey?
Det är Irland och de flesta amerikanska whiskeys med några
undantag t.ex. Maker´s Mark, George Dickel samt ytterligare några andra.
Förenklat - vilket sädesslag dominerar i Skottland, USA och Kanada?
Jo, korn i Skottland, majs i USA och råg i Kanada.
Vilka två huvudtyper av whisky finns?
Single malt whisky innebär att den är 100 % malt-whisky från ett
enda destilleri. Det betyder att det mycket ovanligt att finna en single
malt whisky från Kanada. Undantaget är Glen Breton Rare 9 år, 46 % från
Nova Scotia.
Blended whisky är en blandning av olika sorters maltwhiskies och
sädeswhisky och är den whiskytyp som säljs mest i hela världen. Enklare
typer innehåller cirka 20 % maltwhisky och resten sädeswhisky. Malt är
säd som fått gro och sedan torkats. Bättre sorter kan innehålla upp till
mer än 60 % maltwhisky.
Vad det var för typ av whisky som deltagarna hade framför sig?
Jo, alla var blended whiskies och då kan det vara svårt att skilja
dem åt. Kanada tillverkar inte rökiga whiskies, så den typen kunde man
utesluta.
Det finns inte så många kanadensiska whiskysorter på Systembolaget, men
fortfarande dricks det mer kanadensisk whisky i USA än de inhemska
märkena.
IG visade sedan en karta över Kanada, där det nu finns 10 aktiva
destillerier. Hur började whiskytillverkningen i Kanada?
Historiskt sett började tillverkningen av whisky i Kanada mot slutet av
1700-talet i området omkring Kingston vid sjön Ontario samt mellan
städerna Ottawa och Toronto. Varför just där?
Jo, där fanns råvarorna, dvs. vattnet, spannmål samt närheten till de
stora städerna. Dessutom var
det ju inte långt till den amerikanska marknaden. Så småningom blev
destillerierna ganska många – cirka 200 - och omkring 1875 bestämde sig regeringen att reglera tillverkningen av sprit genom att
- endast säd fick användas
som råvara.
- att tillverkningen skulle
ske i Kanada i kontinuerliga pannor (numera är också
kopparpanna (pot still) tillåten men fortfarande ovanlig)
samt att
- spriten skulle lagras
minst tre år på ekfat. Premium whiskies lagras i snitt under
6-8 år
|
I slutet av
1800-talet hade Kanada världens hårdaste lagstiftning beträffande
produktion av sprit. I princip är kanadensisk whisky en fatlagrad vodka
(brännvin), dvs. sädes (grain) sprit som destilleras till 95 %
alkoholhalt i kolonnpanna – vilket ger en neutral sprit – och är basen
för svagare, mer aromatiska blandningar. 
Under amerikanska förbudstiden förekom en stor smuggeltrafik från Kanada
till USA, men också i Kanada var det delvis förbud mot försäljning av
sprit i början av 1920-talet. Däremot kunde man förskriva whisky som
botemedel mot olika typer av sjukdomstillstånd t.ex. hosta. För export
av whisky var det inte några restriktioner.
Det var speciellt två kanadensiska företag, som drog nytta av den
amerikanska förbudstiden, nämligen Seagram och Hiram Walker. Det senare företaget flyttade över gränsen till Kanada redan 1858
och byggde där sitt första destilleri.
Det var det företaget som tog fram en helt ny typ av whisky, eftersom
man blandade mältad och omältad råg med annan sädeswhisky. Även om det
står rye (råg) på etiketten är den kanadensiska whiskyn en blended
whisky.

Man får i Kanada sätta till (max. 9.09 %) smaktillsatser, som kan t.ex.
vara bourbon, brandy, rom eller sherry. Det är mycket speciellt just för
Kanada. Alkoholstyrkan är för det mesta 40 % i kanadensisk whisky.
Varje deltagare fick en sida med följande information.
Några egenskaper hos fyra av de whiskies ni har framför er. Om
överraskningen skriver ni själva vad ni tycker.
Det är ganska vanligt att en whisky som lagrats under kort tid, dvs i
detta fall 5 år luktar sprit.
Hur går man till väga för att försöka komma underfund med vilken whisky
som finns i respektive glas?
A. Man kan
använda den sida som deltagarna fått med egenskaper som producenten
eller whiskyboksförfattare har kommit fram till vid doft- och
smakprovning. Men det är då vissa problem. Vilka?
1. Med största
sannolikhet har deltagarna i en provning inte fått möjlighet att dofta
och smaka på samma sats (batch) som producenten och
whiskyboksförfattarna.
2. uppfattningen om doft och smak är mycket individuell och beror på ett
stort antal faktorer som kön, ålder, förkylning, intag av ev. läkemedel
etc.
3. egenskaperna beskrivs ibland mycket speciellt. I det här fallet har
egenskaper tagit med, som får anses vara OK och inte för svåra att
förstå. Men i en provning som IG tidigare haft med Glenmorangie angav
producenten doften som i en italiensk fruktträdgård. Men om man nu inte
varit i en sådan! Eller smaken som en Christmas pudding! Hur många har
smakat en sådan pudding?
Kan man resonera sig fram och kanske göra det lite enklare? IG visade en
OH-bild där texten var följande.
A: Först
försöker man ta reda på whiskyn med största alkoholhalten. Dofta och
framför allt smaka på alla whiskies. Är det någon whisky som är så stark
så att lite vatten måste hällas i?
B: Är det ytterligare någon whisky som är spritig i doften men ändå inte så
stark som den vilken identifierades enligt A ovan? Jo, en whisky.
C: Nu är det tre whiskies kvar, varav två har bärnstensfärg medan den
tredje är mer gyllene. Troligen uppfattas att alla har lång eftersmak.
Är det en av dessa tre whiskies som har en doft och smak som inte anges
på den sida som delades ut? Då måste det vara överraskningen. Varifrån
är den whiskyn?
D. Hur skiljer man de andra två whiskysorterna från varandra? Den ena
whiskyn har en annorlunda mer intensiv doft jämfört med den andra enligt
producenten.
 |




Flera sädesslag används som råg, korn, vete och majs, men balansen
mellan sädesslagen är hemlig. Inget sädesslag får vara 50 % eller mer,
men generellt används råg (omältad och mältad) i stor utsträckning för
att uppnå en viss kryddighet och fyllighet.
Whiskyn innehåller alltid minst tre olika sädesslag. Jämfört med den
skotska whiskyn är den kanadensiska whiskyn mildare och sötare. Spriten
lagras i nya eller använda ekfat (bourbon, sherry, cognac)
Fortfarande idag är whiskyindustrin omgärdad av restriktioner
beträffande reklam och utskänkning, men det varierar från provins till
provins, eftersom varje provins har sina egna restriktioner.

Om det däremot står rye på en whiskey från USA, måste enligt lag
destillatet minst innehålla 51 % råg.
Nästan all whisky
tillverkas genom kolonndestillation. Skillnader beror på olika typer av
mäsk, (mältat eller omältad råg, majs, vete eller korn) och jäst samt
destillationspannornas olika utformning.
På det viset kan t.ex. Seagram tillverka cirka 50 olika typer av whisky.
Grundaren av Seagram ansåg att destillationen var en vetenskap medan
blandningen var en konst. Det innebär att det är den person som är
ansvarig för blandningen, som också bär fram destilleriets namn till en
ev. framgång. Seagram ägs numera av Diageo.

Flytta inte glasen utan försök skriva rätt egenskaper på
whiskyformuläret med hjälp av följande information. Svårigheten är att
det många gånger inte finns information om färg, doft, smak och
eftersmak från producenten.
Alla whiskies har alkohalt 40% utom en.
Egenskaperna som följer är inte i den ordning som glasen står.
- 54,9% Potter distillery 11
år
- Färg: Bärnsten
Doft: Vanilj, arrak, kakao, körsbär
Smak: Vanilj, smörkola, frukt
Eftersmak: Lång
Seven Oaks Canadian 6 år
- Färg: Djup gyllene,
Doft: Mild, vanilj
Smak: Mild, vanilj, choklad
Eftersmak: Lång, vanilj, torr
Canadian Club 12 år
- Färg: Bärnsten
Doft: Rätt spritig
Smak: Ganska mild, vanilj
Royal Canadian 5 år
|




|
Lyckades
deltagarna att identifiera de olika whiskysorterna i glasen?
Procentsiffrorna anger hur många deltagare, som ansåg att
whiskyn ifråga fanns i just det glaset. Fet procentsiffra anger det rätta svaret. |
|
Glas 1 |
Glas 2 |
Glas
3 |
Glas 4 |
Glas 5 |
Potter |
0 |
0 |
100 |
0 |
0 |
Canadian Club 16 |
32 |
36 |
0 |
4 |
28 |
Seven
Oaks |
16 |
8 |
0 |
24 |
28 |
Royal Canadian 5 år |
32 |
28 |
0 |
12 |
28 |
Överraskningen |
16 |
4 |
0 |
56 |
24 |
|
 |
Sammanfattning.
Alla klarade vilken whisky som hade största alkoholhalten.
Överraskningen doftade och smakade annorlunda och över hälften av
deltagarna klarade av att identifiera den whiskyn. Problemet var sedan
med de tre andra blended whiskysorterna, vilket framgår av
sammanställningen. Ingen deltagare hade alla rätt medan ett antal
deltagare hade tre rätt. Gjorde man ett felval kunde man inte nå upp
till mer än tre rätt. IG berättade sedan
några fakta om de olika sorterna. |
Royal Canadian 5
år 40 %.
Färg: Bärnsten
Doft: Rätt spritig
Smak: Ganska mild, vanilj. Ev. med vatten. Drinkingrediens.
Tillverkas i provinsen Manitoba och ägs av Diageo.
Säljs som nummer ett
i USA.
Seven Oaks
Canadian 6 år 40 %.
Blended whisky som köps från Hiram Walker och buteljeras och blandas
i Ålborg.
Färg: Bärnsten
Doft: Vanilj, arrak, kakao, körsbär
Smak: Vanilj, smörkola, frukt
Eftersmak: Lång Ev. med vatten. Drinkingrediens
Canadian Club 12 år 40 %
Färg: Djupt gyllene
Doft: Vanilj, mild
Smak: Vanilj, mild, choklad
Eftersmak: Lång, vanilj, torr har en högre procent korn än den 6
åriga whiskyn.
Canadian Club räknas
till den kanadensiska klassiska stilen. Destilleriet har också en
kopparpanna. Varför namnet Club? Jo, whiskyn var mycket populär på
herrklubbar. Hiram Walker´s
lansering av Canadian Club 1884 var början på en speciell kanadensisk
whiskystil.
I den whiskyn kombinerade man vissa av USA´s whiskeysmaker
och fruktighet med en mjukare smak än som var vanligt vid den
tidpunkten. Walker använde en ovanligt lång och intensiv destillation
för att producera en så ren whisky som möjligt.
Enligt tradition
fortsatte diskussionerna sedan i
samband med efterföljande måltid.
Referat av
Ingemar Giös |
Potter Distillery
11 år 54.9 %.
Fanns i Kelowna, British Columbia men destilleriet revs på 1990-talet
och whiskyn är mycket svår att få tag i. GWS köpte den sista flaskan på
Systembolaget.
Överraskningen
J. Walker Black Label 40 %
från Skottland.
Färg: Bärnsten
Doft: Vanilj, russin, honung, rökig
Smak: Vanilj, torr, fyllig, något oljig
Eftersmak: Lång, ganska rökig Upp till 40 olika
single malts samt sädeswhisky och alla lagrade minst 12 år ingår i
J.Walker Black label. Cardhu 12 år och Lagavulin 16 år ingår i stor del.
Den senare whiskyn antyder den rökighet, som kan identifieras. Var
Winston Churchills favoritwhisky. I samband med
diskussionen om olika typer av J.Walker nämndes bl.a. J.Walker Green
label.
Det är inte en blended whisky utan en blended malt
whisky, dvs. endast olika single malts och som är minst 15 år.
Maltwhiskies vilka ingår är Caol Ila, Cardhu, Clynelish, Cragganmore,
Dailuaine, Glen Elgin, Glen Ord, Linkwood, Mortlach, Royal Brackla,
Royal Lochnagar, Talisker och Teaninich.
Whiskyn lanserade speciellt för den asiatiska marknaden. En whisky som inte
ingick i provningen var Seagram´s VO vilken är 6 år, men som finns på
Systembolaget.
VO betyder Very Own eftersom whiskytillverkningen
ursprungligen endast var ägnad åt familjen. |
|