Lördag 24 april 2010 på Kvarnen

Nu ska vi prova whisky som kommer från Lowlands. Ingemar Giös informerade och leda oss genom denna provning. Började med att jämföra en vinprovning med en whiskyprovning.

Sammanfattningsvis är det mycket svårare att kunna identifiera en whisky från en speciell whiskyregion jämfört med att kunna identifiera ett varietalvin (endast en druva) från ett visst land eller distrikt.

Numera kan man tillverka i stort sett den smak man önskar, när det gäller whisky. Smaken på whiskyn beror inte längre på vilken region den kommer ifrån.

Egentligen är det endast en whiskyregion som är mera markerad i doft och smak än andra regioner, nämligen Islay som har en rökig karaktär. Syftet med provningen var att provsmaka olika whiskies från Lågländerna.

Gränsen mellan Högländerna och Lågländerna är inte någon smakgräns utan i stället en administrativ skattegräns. Enligt skattelagen från 1784 The Wash Act går gränsen mellan Låg- och Högländerna från Clydefjorden i väster till Tayfjorden i öst.

Anledningen till den lagen var att man inte kunde effektivt kontrollera hur mycket whisky som tillverkades i Högländerna. Det kunde man emellertid göra i Lågländerna, eftersom destillerierna var mer lättillgängliga att kontrollera.

Syftet med lagen var att man ville uppmuntra till laglig destillering. Destillatörerna måste således ansöka om licens för produktion av whisky. Skatten skulle beräknas på pannornas storlek och inte på mäsken.

Man fick inte använda mindre pannor än 20 gallons, dvs. cirka 76 L. Som mest fick man använda två pannor. Pannorna skulle skötas av pålitliga personer som var utsedda av varje markägare. Det korn som användes måste ha odlats på den egna marken. Man förbjöd all export av whisky från Högländerna till Lågländerna Fungerade lagen? Nej!

Trots ytterligare skattehöjningar fann man kring sekelskiftet 1800 bortåt 14000 illegala destillerier i Högländerna. I Lågländerna fortsatte man som tidigare och beräknade skatten utifrån mäskmängden uppskattad producerad mängd whisky.
Kan man ändå ev. kommentera vad som kan vara typiskt för en låglandswhisky? Om man är nybörjare inom whiskydrickande kan det vara en fördel att börja med en låglandswhisky. Varför?

Jo, den är mild och eftersmaken är ofta söt. Doftar svagt av gräs, speciellt om man sätter till lite vatten. Färgen är ofta ljusare och torrare jämfört med whisky från Högländerna. Dricks ofta före en måltid (aperitif). Destillerierna ligger skyddade från kraftiga havsvindar, varför sältan saknas i whisky från Lågländerna.

Tidigare hade det funnits omkring 250 licensierade destillerier. År 1870 fanns det 123 destillerier vilka svarade för cirka 55 % av Skottlands totala whisky-produktion. Varför var det så många destillerier? En orsak var närheten till stora befolkningscentra som Glasgow och Edinburgh.

Under 1800-talet installerades kolonndestillationsapparater vid destillerierna vilket ledde till överproduktion av sädeswhisky. Många låglandsdestillerier slutade därför med sin produktion och lades ner under senare delen av 1800-talet

Varför är i allmänhet whisky från Lågländerna inte så populär? Kan det bero på en irrelevant psykologisk faktor hos en del personer? Low låter negativt medan high i sin tur verkar vara positiv. Det finns också få maltdestillerier i Lågländerna medan sädesdestillerier dominerar.

Som framgick av den visade kartan över Lågländerna ligger några destillerierna alldeles norr om den dragna linjen mellan Lågländerna och Högländerna. Beroende på vilken whiskybok man läser tillhör destilleriet Loch Lomond västra eller södra Högländerna. Glengoyne är speciellt, eftersom Höglandslinjen går genom destilleriets marker.

Destilleringen sker norr om linjen, men lagringen sker i Lågländerna och whiskyns egenskaper är som en låglandswhisky. Vattnet kommer från Högländerna, varför Scottish Whisky Association ändrade regionen på 1970-talet, så att Glengoyne tillhör södra Högländerna.

Några destillerier har blivit ”ikoner” dvs. kultdestillerier men de är numera rivna.
Littlemill i närheten av Glasgow monterades ner 1996, kvarvarande byggnader köptes 2004 för att bygga bostäder. De lagerlokaler som fanns kvar brann ner samma år. År 2006 revs de rester som fanns kvar av destilleriet. Kvar finns numera bara två ventilationstorn på kölnan.

Glen Flagler och Kinclaith byggdes båda inom ett sädesdestilleri. Beträffande båda destillerierna upphörde produktionen 1985 resp.1975. Glen Flagler revs 1988 och Kinclaiths pannhus revs 1982. Whisky från dessa två destillerier är mycket eftertraktade av samlare och kostar avsevärda belopp.

St Magdalene eller som destilleriet också har kallats Linlithgow stängdes 1983 och nedmonterades 1985. De flesta av destilleriets byggnader har gjorts om till bostäder under mitten av 1990-talet och 2002.

Några destillerier har nedmonterats men har kvar en del utrustning och/eller en del byggnader, vilka är följande:

Ladyburn byggdes inom sädesdestilleriet Girvan men stängdes 1975 och monterades ner året därpå på grund av överproduktion av whisky i Skottland.

Inverleven byggdes inom ett sädesdestilleri och maltdestilleriet stängdes 1991 och destilleriet Bruichladdich köpte en del utrustning. Sädesdestilleriet stängdes 2002 och året därpå köptes destilleriområdet av ett fastighetsbolag, som kommer att bygga butiker och lägenheter på området.

Rosebank stängdes 1993 och 2002 köptes byggnaderna av British Waterways som sedan sålde dessa till Westpoint Homes. Lagerhusen har byggts om till kontor och en pubrestaurant. Den senare som ett komplement till den existerande Beefeater restauranten. I början av 2009 stals den kvarvarande utrustningen från lokalerna. Man destillerade liksom Springbank 2.5 gånger.

Nya destillerier är:
Daftmill som började produktionen 2005. Fungerar som ett mikrodestilleri och är privatägt. Man använder bourbonfat från bl.a. från Makers Mark och Jack Daniels.

Ailsa Bay grundades 2007 av ägaren W. Grant & Sons. Byggdes i Girvan där det finns i sädesdestilleri (se Ladyburn ovan!). Man tillverkar tre olika typer av maltwhisky, nämligen en lätt, en tyngre och ”oljigare” samt en mycket rökig variant, som skall användas till blended whisky.

Planerade destillerier är:
Falkirk planerar man bygga ett par km från det ställe där Rosebank låg. Våren 2009 godkändes planerna att bygga destilleriet. Privata personer är engagerade i projektet.

Annandale var ett destilleri som stängdes 1921. Byggnaderna som saknar utrustning köptes 2008 av ett par personer. När de skall börja producera är ännu inte bestämt.

Kingsbarns planerar man att bygga i närheten av St Andrews 2011 av ett par privata personer.


Några kommentarer till de destillerier vars whiskies vi provade.

AUCHENTOSHAN är en whisky som trippeldestilleras, vilket betyder att den är mild och då lämplig som en ”nybörjarwhisky”. Namnet betyder åkerns hörn. Destilleriet tillhör den japanska koncernen Suntory. Destilleriet bombades av tyskarna våren 1940 men syftet var att träffa varvet Clydebank, men de missade. Det tog sju år att bygga upp destilleriet igen.

Destilleriet blev det första maltdestilleriet i världen som fick ackrediteringsbevis för att hålla högsta tekniska och hygieniska standard. Nya EU hårda krav på livsmedelsvatten har tvingat destilleriet att ta sitt mäskvatten från vattenledningsnätet.
En 8-årig Auchentoshan från Macleod’s benämnd Lowland provades också.

GLENKINCHIE marknadsförs i serien Six Classic Malts” av Diageo, som representant för Lowlands. Kallas också för ”The Edinburgh Malt” beroende på närheten till Edinburgh. Mälthuset har byggts om till ett museum med bl.a. en modell av ett typiskt Höglandsdestilleri i skala 1:6.

BLADNOCH är Skottlands sydligaste destilleri och betyder ”spånplatsen”. Sista destilleringen ägde rum 1993. En privatperson från Nordirland köpte destilleriet av Diageo 1994 under förutsättning att whisky inte skulle produceras. Men efter diskussioner år 2000 mellan Diageo och den lokala myndigheten gav Diageo efter och godkände en produktion av 100.000 L alkohol per år.

Det finns faktiskt ett svenskt intresse i destilleriet. När Sverige skulle starta produktion av whiskyn Skeppet på 1950-talet i Södertälje, köpte man två destillationspannor från destilleriet. Tyvärr motsvarade inte den tillverkade whiskyn kvalitetskraven och produktionen lades ner ett decennium senare. En av pannorna kan man fortfarande se i entrén på Vin – och sprithistoriska museet i Stockholm.

ROSEBANK finns inte längre och fick sitt namn efter de rosor som växte längs Forth-Clydekanalen, som numera är stängd för sjöfart.

Whiskysorterna provades halvblint, dvs. glasen var inte placerade i den ordning som whiskyformulärets whiskysort angav:

• Macleod´s Lowland 8 år
• Bladnoch Connoisseurs Choice 1993
• Auchentoshan 12 år
• Rosebank 1991
• Glenkinchie 12 år