Tequila provning |
Lördag 25 september 2010 |


|
Som ett
avbrott i Gefle Whiskysällskaps (GWS) alla whiskyprovningar hade GWS den
här gången valt att prova olika tequilasorter. Med mariachimusik
(sångare Alejandro Fernandez) som bakgrund kom provningsledaren Ingemar
Giös (IG) in i provningslokalen iförd poncho
IG började med att fråga hur många som älskar tequila. Få av deltagarna
räckte upp handen. Hur många hatar tequila? Ungefär samma resultat med
några få deltagare. Således uppskattningen av drycken var varken eller.
Det var således den uppfattningen nu IG tänkte ändra på efter genomförd
provning.
Innan spanjorerna (conquistadorerna) kom till Mexico på 1500-talet
tillverkades en ölliknande agavedryck av aztekerna, nämligen pulque. Den kan fortfarande köpas på värdshus och kallas pulquerias. Spanjorerna hade lärt sig att destillera av morerna, som invaderade
Spanien och började tillverka mezcal, som är ett samlingsnamn på
destillerade spritdrycker från agavesläktet.
Det var i samband med OS i Mexico City 1968, som tequilan marknadsfördes
framgångsrikt. Trenden att dricka tequila med citron och salt nådde då
utanför Mexicos gränser. Men marknaden översvämmades av billig tequila,
som inte heller behövde vara tillverkad i Mexico. Inkomsterna kom inte
Mexico tillgodo utan det var i stället USA och Europa som fick del av
inkomsterna.
Sedan 1970-talet har mexikanerna arbetat för att få till en
ursprungsmärkning av tequilan. EU erkände först 1997 tequilans
ursprungsskydd. Consejo Regulador del Tequila (CRT) övervakar
noga att reglerna följs på en kvalitetsmässigt hög teknologisk nivå. Man
har t.o.m. märkt agaveplantorna med datachips för att man 10 år senare
skall kunna identifiera plantorna, när de kommer till destilleriet. Man
har också övervakning av skördarna med satellit.
Många har säkert smakat på Tequila (även kallad Mixto), som
består av minst 51 % agave-juice och 49 % industriellt kolonndestillerad
sprit gjord på sockerrör, melass, majs eller annan sockerhaltig råvara.
Ofta står det bara Tequila på flaskans etikett och inte Mixto. Enligt IG
är den spriten verkligen inget att skryta med.
Den äkta tequilan tillverkas alltid av växten Agave Tequilana Weber Blue och inte
av någon av de andra agavearterna och får endast produceras i delstaten
Jalisco i östra Mexico samt i delar av fyra angränsande delstater. I
dessa områden är jordmånen, nederbörden och antalet soltimmar det
optimala för att odla den blå agaven. |
  |
Agaven odlas många gånger på höga
höjder och om det skulle bli en temperatur under ett par timmar med
någon minusgrad, så dör plantan. År 2001 dog 30 % av all agave på grund
av ett mögelangrepp.
Några glas med världens mest sålda tequila-mixto José Cuervo Especial skickades runt bland deltagarna för att de skulle kunna identifiera
lukten/doften av en tequila.
På etiketten beträffande äkta tequila anges 100 % agave-tequila för att
skilja den från tequila-mixto. Det är mixton, som de flesta svenskar har
druckit. Den är billigare att producera och det finns inte några
formella hinder att buteljera den som tequila. Tequila 100 % agave får
endast buteljeras i Mexico till skillnad från mixton, som ofta skeppas i
plasttankar och buteljeras i t.ex. Tyskland.
Nästan alla tequilas på
Systembolagets ordinarie sortiment är mixto-tequilas. Vill man köpa en
100 % agavetequila, måste man emellertid leta i beställningssortimentet
eller genom att bli medlem i www.tequilaspirit.se ,där det finns mer än 30 produkter att välja
bland.
Det finns också andra alkoholhaltiga drycker, vilka tillverkas av andra
agavearter än arten Weber Blue. De säljs under namnet Mezcal –
ibland med en fjärilslarv (ung insekt = larv-puppa-insekt) i flaskan
beträffande billiga mezcalsorter. Man tror att larven ökar
proteininnehållet i drycken! Än mer trolig förklaring kan vara att om
alkoholhalten är tillräckligt hög i flaskan, löses larven inte upp. Man
brukar ju konservera mindre djur i sprit! Larven äter agaveväxtens blad.
Exempel på mezcal är Sotol och Baccanora, men dessa sorter är inte
tequila!
Tequila är inte ett kaktusbrännvin, vilket man kan tro om man
ser det kända varumärket Sierras etikett. På den etiketten ser man en
loj mexikan sitta slött lutad mot en kandelaberkaktus. |
 

|
En deltagare frågade om peyote, som absolut inte skall
förväxlas med tequila. Peyote utvinns från en giftig kaktus och kan ätas
eller drickas. Kaktusen innehåller meskalin, som är en hallucinogen och
används hos vissa indianstammar i bl.a. Mexico vid ceremoniella riter.
Några kommentarer om växten agave. Agaven är en fetbladig växt
(suckulent) och är närbesläktad med liljeväxter. Ursprungligen kallades
växten maguey och det var Carl von Linné, som gav växten det
latinska namnet agave. Bladen är 1-2 m långa, tjocka och styva samt har
taggar och sitter i en rosett på rotstock eller på en kort ovanjordisk
stam.
Plantan liknar en jättelik ananas. När plantan blommar skjuter den
upp ett skott, som blir mellan 4-6 m hög och har en mycket stor
kandelaberspira av gulgröna blommor. Blomningen sker först efter 15 år
eller mer. Efter blomningen dör plantan.
Totalt finns det cirka 310
olika arter i Amerikas varma delar och framför allt i Mexico.
Det finns inte någon råvara för framställning av en spritdryck, som tar
sådan lång tid att odla som agave. Man kan inte skörda förrän plantan är
mellan 7-10 år. Då är den dessutom förbrukad och måste odlas på nytt.
Fördelen är att man kan skörda året runt, vilket gör att produktionen är
ganska jämn över året. Man undviker om möjligt regnperioden, eftersom
plantan då är 40-80 % tyngre på grund av att den tagit upp vatten.
IG berättade sedan hur man tillverkar tequila. Vid skörden innan agaven
skall börja blomma, skär man bort de spetsiga bladen. Det är agavens
”hjärta” eller mittstammen (liknar en ananas – kallas också piña =
ananas på spanska), som kan väga upp till 140 kg och den delas i bitar.
Den kokades (bakades, rostades) tidigare i en traditionell tegelugn (upp
till 80°C), men kokas numera i tryckkokare (rostfria autoklaver) under
åtta timmar.
Polysackariden inulin omvandlas då till de enkla sockerarterna fruktos
och glukos. Sedan mals bitarna sönder, maskiner separerar den fibrösa
pulpan (växtvävnaden) och juicen pressas ut. Sedan sker en
centrifugering och filtrering. Man får då en sötaktig vätska, som kallas
”honungsvatten” i Mexico. Man jäser den i fat och den säljs sedan som
pulque (”agavevin”), som måste drickas färsk eftersom den förstörs inom
drygt ett dygn.
IG visade en flaska agavenektar (agavesirap) inköpt på en hälsokostaffär
samt en liten burk med utsökt agavenektar. I det senare fallet kunde
konstateras att viskositeten var som vatten. Beroende på processgrad är
färgen ljus till mörk.
Agavenektar är sötare än socker (1.4-1.6 ggr) och
honung. Användes som sötningsmedel i maträtter och i drinkar. Eftersom
agavenektar har lågt glykemiskt index - dvs. hur snabbt kolhydrat
bryts ner och absorberas i mag-tarmkanalen – sker ett långsamt upptag av
kolhydrater, vilket ger en jämnare blodsockerhöjning. Därmed också ett
mindre insulinpåslag efter måltiden, vilket således anses vara en fördel
för diabetiker. |









 |
Industriellt framställd tequila späds ut med industriellt
kolonndestillerad sprit på melass (biprodukt från sockertillverkning)
eller någon billig sockerart innan jäsning.
Vätskan eller agavejuicen jäses i rostfria ståltankar (20,000 L) där
vatten och jäst sätts till i de proportioner, som varje tequilaföretag
bestämmer. Jäsningstiden varierar med årstiden, eftersom temperatur och
fuktighet är viktiga variabler, men kan ta upp till 7-10 dagar. Naturlig
jäsning tar mycket längre tid, men då bildas också bättre tequila.
Därefter sker en destillation två gånger i kopparpannor eller rostfria
pannor (mixto och gold tequilas). Slutresultatet blir ett destillat som
innehåller cirka 55 % alkohol och som sedan späds med vatten ned till 38
%. Lagring sker av mezcal i rostfria ståltankar medan reposado och añejo tequilas lagras i ekfat.
Det finns fem kategorier tequila.
Blanco eller Silver är en olagrad tequila, som buteljeras med rätt
alkoholhalt direkt efter destillering. Tequilan är helt klar och har en
frisk doft av agave (vitpepper och gräs). Kan vara 100 % agave eller
mixto. Passar bra till cocktails t.ex. Margarita.
Gold eller joven (ung) Abocado (halvsöt) kallas den
tequila, som man tillsatt färgämnen som sockerkulör eller
smakämnen t.ex. ekfatsextrakt. Färgen är guldliknande och ger
intryck av att vara fatlagrad, men det är den inte. Alla gold tequilas
är mixtos. En tequila gold är oftast en blandning av tequila blanco och
lagrad tequila. Den tequilan passar bra som shot eller i drinkar.
Generellt kan man byta vodka mot tequila i alla drinkrecept.
Olmeca
Gold är den enda gold-tequilan på den svenska marknaden, som
innehåller en liten del lagrad tequila. Hur stor del som är lagrad vet
man inte, eftersom regelverket inte anger att det skall kontrolleras,
vilket i sin tur betyder att det inte dokumenteras.
Reposado (vilad på spanska) har lagrats i minst två månader
och max. 1 år på ekfat. 80 % av all tequila som lagras är lagrad i fat
från Jack Daniels. Dessa bourbonfat är i särklass den vanligaste
fattypen. Men kan också finna tequila lagrad i Limousinfat, som är från
fransk ek vilken har mindre porer och mindre vanillin jämfört med andra
ekarter. Det ger därmed en varsammare lagringsprocess.
Men tequila kan
också lagras i sherryfat och vinfat. Färgen blir då ljust gyllene och
får en rundare smak än tidigare nämnda sorter. Reposadon passar utmärkt
som en aperitif före maten.
Añejo (åldrad på spanska) är ytterligare ett steg upp på
kvalitetsstegen. Den tequilan har lagrats vanligen mellan 18 månader
till tre år på ekfat, vilka rymmer max. 600 L. Ger en starkare eksmak
och mörkare färg (honungsgul) på grund av längre lagring.
Extra Añejo (extra åldrad på spanska) eller maduro har
lagrats mer än 3 år på ekfat och är en utmärkt avec. För en Extra Anejo
får man kanske betala bortåt 1000: - eller mer för en flaska. I såväl
färg som smak påminner den om cognac eller whisky.
Till skillnad mot whisky kan man inte lagra tequila alltför länge på
ekfat, eftersom tequilan tar till sig eksmak ganska snabbt. Man anser
att tequila förlorar i smak efter 5 års lagring i ekfat, varför man för
över tequilan i ståltankar för lagring kanske i 7-10 år. Vid 3 års
lagring brukar man anse att balansen ä optimal.
Vilka länder dricker mest tequila? Jo, först kommer USA, sedan Mexico
och därefter Tyskland.
IG genomförde sedan provningen halvblint genom att kommentera de olika
tequilasorterna. Alla tequilasorter var 100 % agave och innehöll 38 %
alkohol utom Tequila silver, som var en mixto.
Arette Artesanal Suave Blanco.
Pris: 579:- Nr. 50087 Doft: citrus, apelsin, anis, tallbarr Smak: Speciell (citrus,
vitpeppar, sälta) Eftersmak: lång
Kommentar: Agaven odlas i närheten av staden Tequila. Bakad i
tryckkokare på 1500 m.ö.h. Lagras i ståltank (21000 L) under 6 mån.
vilket mildrar alkoholsmaken som blir mjukare. Därav namnet Suave
(mjuk). Fungerar som en krydda till en förrätt.
Bör serveras sval cirka
14ºC. Kan kombineras med vatten eller öl. Passar bra till skaldjur och
fisk. För mer information eller för att beställa: http://www.tequilaspirit.se/se/art/arette-suave-artesanal-blanco-3.php
Reserva de Señor Añejo
Pris: 359:- Nr. 86134 Smak: smörkola, vanilj, choklad
Kommentar: Agaven odlas på 1800 m.ö.h. Tequilan lagras 12-18 månader
i hårt rostade Jack Danielsfat (bourbonfat). Passar bra till en
efterrätt. Severas som en avec. För mer information eller för att
beställa: http://www.tequilaspirit.se/se/art/reserva-del-senor-anejo-2.php
Los Tres Toños Reposado
Pris: 329:- Nr 9 Doft: halm Smak: fatkaraktär, päron, apelsin, lakrits, vanilj
Kommentar: Passar bra till rökt fisk t.ex. öring. Serveras vid cirka
18º C. Kan vara intressant att ha med som ”överraskning” vid en blind
whiskyprovning. Finns i det ordinarie sortimentet på Systembolaget.
Arette Gran Clase Extra A
Pris: 999:- nr. 89488 Smak: arrak, citrus. Mycket viskös.
Kommentar: Är en single barrel lagrad 3 år. För mer information
eller för att beställa: http://www.tequilaspirit.se/se/art/arette-gran-clase-extra-anejo-2.php
Sierra Tequila Silver
Pris: 199:- Nr. 307 Smak: gräsig, kraftig smak. Ton av citrusskal.
Kommentar: Mycket bra
som Margarita.
IG gjorde
sedan en enkät och frågade deltagarna, vilken tequila de ansåg smakade
bäst resp. var billigast. Deltagarna hade fått ett tequilaformulär, där
varje sort kommenterades, men i vilket glas som tequilan fanns, kände
deltagarna inte till. IG betonade att mellan varje smakprov i ett glas
skulle en liten brödbit intas och vatten drickas för att ”nollställa”
smaklökarna. Resultatet blev i procent som deltagarna svarade
Glas nr: |
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
Bäst |
0 |
70 |
3 |
20 |
7 |
Billigast |
70 |
0 |
0 |
7 |
24 |
I glas 1
fanns Sierra Tequila Silver
I ” 2 ” Reserva de Señor Añejo
I ” 3 ” Arette Gran Clase Extra Añejo
I ” 4 ” Los Tres Toños Reposado
I ” 5 ” Arette Artesanal Suave Blanco.
Slutsats: Alla deltagarna var överens efter provningen att IG hade
lyckats med konststycket att sudda bort den dåliga image, som tequila
ev. tidigare haft. Men det berodde ju också på att det var utsökta
sorter av agave-tequila som provades med undantag för en sort.
Hur dricker man tequila?
Tequilaglas vid en provning liknar mitt emellan ett champagneglas
och ett copitaglas. Syftet är att man lutar glaset så tequilan rinner
längs med glaset. Det uppstår då en lamellär skiktning av olika aromer.
Sniffa (dofta) vid sidan av glaset och man kommer att känna vissa aromer
vid vätskan och andra ovanför vätskan. Således en mycket speciell
doftupplevelse vid en tequilaprovning.
Premium och añejo dricker man i små cognacskupor utan några
isbitar. I USA använder man shotglas och har lité salt i vänster hands
tumgrepp samt med den handens två fingrar kramas en klyfta citron, så
att några droppar faller ner i glaset. Slickar sedan på saltet samt
sippar på tequilan. I Mexico blandar man många gånger tequila-mixto med
Coca Cola, en nypa salt, lité saft från en citron och lite´ klubbsoda!!
Tequila åldras inte i flaska.
IG kommenterade två cocktailrecept. Resp. beståndsdelar i antal cl kan
skilja mellan olika recept.
Margarita
5 cl Blanco tequila
1.5 cl Cointreau eller Triple sec
1.5 cl citron- eller limejuice
I en grund skål hälls salt. Tag en citronklyfta och dra runt
cocktailglasets kant! Doppa glaset i saltet! Tag bort överflödigt salt!
Häll ingredienserna och isbitar i en shaker. Silas i det saltkantade
glaset.
Tequila sunrise
5 cl tequila
2.5 cl grenadin
2.5 cl limejuice
Ingredienserna skakas med isbitar i en shaker. Silas i ett bägarglas som
fylls med iskall soda. Tre isbitar läggs i glaset och en limeskiva sätts
på glasets kant.
Tequilalexikon
Agave
Är en fetbladsväxt (suckulent). I Mexico finns minst 125 olika
arter. Från arten blå agave tillverkas tequilan och den agaven
finns bara på de centrala slätterna i delstaten Jalisco. Därifrån kommer
också den speciella mariachimusiken.
Caballito
Traditionella höga, smala glas som tequila serveras i.
Mezcal
Tillverkas från en av åtta olika agavearter men inte den blå
agaven. Mezcal är mörkare och har en något rökig smak. I vissa billiga
mezcalsorter kan man finna en fjärilslarv i flaskan.
Pulque (”agavevin”)
Jäst agavesaft från en av tre olika agavesorter. Men inte den
blå agaven. Alkoholhalt 4-8 %. Frukt blandas ofta in i drycken för att
den skall bli mer smaklig.
Tequila
Namn på en stad, en dalgång, en slocknad vulkan i delstaten Jalisco
samt en destillerad spritdryck med bestämda produktionsregler från den
blå agaven.
Premium tillverkas av 100 % blå agave. Lagras längre än ”vanlig”
tequila, tillverkas i mindre volymer och endast i Mexico. Kostar minst 1000:- för en flaska.Puro tillverkas också av 100 % blå agave.
Som vanligt
fortsatte sedan diskussionerna i matsalen i samband med en
mexikanskinspirerad måltid.
Referent
Ingemar Giös |
|