Då var det tid för att hålla Årsmöte. Ordförande Hans Nilvander ledde årsmötet. Verksamhetsberättelsen, årsredovisning och budget 2013 godkändes och styrelsen fick ansvarsfrihet för verksamhetsåret.

Valen blev
Omval av Hans Nilvander, ordförande, 1 år.
Omval av Roberth Nironen, ledamot, 1 år.
Omval av Ingemar Giös, Göran Jäderholm, ledamot, 2 år
Omval av revisorer och valberedning.

Inträdesavgiften blev 250 kr (oförändrad)
Medlemsavgiften för 2013 blev 100 kr (oförändrad)

Årsmötet avslutades och Ingemar Giös presenterade "St. Patrick´s Day" och Irländska Whiskey´s.

Eftersom det står i Gefle Whiskysällskaps (GWS) stadgar att GWS skall ordna minnesdagar bl.a. S:t Patricks Day, som infaller den 17 mars, så passade det bra att den här provningen nästan ägde rum på samma dag.

Grönt är färgen som gäller när det är Irlands nationaldag och många deltagare hade också något grönt på sig vid provningen.

För att komma i stämning spelades irländsk pubbmusik. Som provningsledare den här dagen fungerade Ingemar Giös (IG), som med ett bildspel på datorn berättade historien bakom den irländska whiskeyn.

IG berättade varför färgen grön är så viktigt på Irland samt betonade stavningen på irländsk whiskey. På 1700-talet fanns mer än 2000 destillerier men de var illegala och ägdes av småbönder. På 1880-talet fanns 28 legala destillerier kvar.

Skottland har numera mer än 90 aktiva destillerier medan Irland har för närvarande bara tre aktiva, nämligen Midleton på södra ön som är det största, Cooley i norr samt Kilbeggan. Det sistnämnda destilleriet grundades redan 1757 och är numera det äldsta aktiva whiskydestilleriet i världen.

Bushmill anses av många som det äldsta i världen och har t.ex. årtalet 1608 på flaskan. Men det är felaktigt! Licensen det året som gavs av James l var för distriktet och inte för ett specifikt destilleri.

Produktionen vid Kilbeggan stoppades 1954 men började igen 2007. Kilbeggan-destilleriet köptes av ägaren till Cooleydestilleriet för att få tillgång till lagerhus men ägs av Beam Global sedan 2011, som också äger Ardbeg och Laphroaig.

Vem var S:t Patrick?
S:t Patrick (född cirka 385 e.Kr) är Irlands skyddshelgon och kom till Irland 432 e.Kr. för att föra ut det kristna budskapet. Han grundade kyrkor överallt dit han kom på Irland och många kyrkor existerar fortfarande och bär hans namn.

Enligt en legend var det Irlands skyddshelgon S:t Patrick, som förde med sig kunskapen att destillera från det europeiska fastlandet till Irland.

Enligt en annan sägen infördes kunskapen att tillverka whiskey av irländska munkar på 500- eller 600-talet. Destillering hade munkarna lärt sig från parfymtillverkningen när de missionerade i mellersta östern.

När de irländska munkarna kom hem till Irland tillverkade de destillationsapparater av koppar, som de kallade pot stills. I dessa kokades en mäsk av vatten och mältat korn, som fått jäsa en tid.
 
Alkoholen separerades och whiskeyn var uppfunnen. Men de första destillaten smakade inte bra, eftersom man inte hade lärt sig att skilja ut den välsmakande spriten från de illa smakande spritsorterna. Man satte då till olika örter för att göra spriten mer hälsosam!

Varför firar man den 17 mars?
Den 17 mars är den dödsdag år 461 e. Kr, som anses vara den dag då S:t Patrick avled. Alltsedan dess har den dagen kallats S:t Patricks Day och är dessutom Irlands nationaldag.

Man känner inte till exakt när man började fira S:t Patricks Day utanför Irland, men en av de första beskrivningarna gjordes av Jonathan Swift – författare till Gullivers resor – som nämner firandet i London 1713. I USA hölls den första paraden på S:t Patrick´s Day den 17 mars 1737 i Boston.

IG visade bl.a. bilder från olika delar av världen den 17 mars hur man firar just den dagen, där det finns en stor befolkning av irländare.

Historiskt sett har den irländska whiskeyindustrin en turbulent historia speciellt under 1900-talet. Några sammanfattande data.

• 1916 skedde ett uppror (påskupproret) mot engelsmännen men myndigheterna slog ned upproret efter fem dagars strider.

   

• 1919-1921 Inbördeskrig. Irland blev ”fristat” inom det Brittiska imperiet. Det orsakade ett handelskrig mellan engelsmän och irländare, som resulterade i att irländsk whiskey inte kunde exporteras till Brittiska Imperiet inkluderande Kanada, Sydafrika, Australien, Nya Zeeland och Indien.
  Många irländska destillerier måste därför stängas. På grund av Irlands dåliga ekonomi höjdes spritskatterna, vilket negativt påverkade hela whiskeynäringen. Nästa dråpslag kom
  

• 920-1933 Förbudstiden i USA. Irländarna var för gudfruktiga för att smuggla whiskey till USA. Det gjorde emellertid skottar och kanadensare via Karibien. Tillverkning av whiskey i Irland blev bara för hemmamarknaden.
  

• 2:a världskriget. Ytterligare destillerier måste stängas
  

• 1966 Irish Distillers Group (IDG) bildades. Destillerierna Jameson, Power, Midleton och Tullamore gick samman. Verksamheten koncentrerades till Midleton.
  

• 1987 köpte Pernod Ricard IDG
  

• 1989 Destilleriet Cooley grundades och är ett oberoende destilleri.

Som en positiv sammanfattning kan numera nämnas att mera Irländsk whiskey säljs i USA jämfört med skotsk whisky.

Ett nytt begrepp i whiskysammanhang, då man berättar om irländsk whiskey är Pot Still Whiskey. Men vad är det? Man använder en blandning av omältat och mältat korn i förhållandet 60-80%. Användningen av omältat korn var en följd av en maltskatt som infördes i början av 1700-talet.

Eftersom spriten blev skarp av att använda omältat korn blev det nödvändigt att destillera tre gånger. Genom att ändra förhållandet 60-80 kan man producera olika stilar av whiskeyn. Ett utmärkande för irländsk whiskey är trippeldestillering, men det finns också dubbeldestillering. Förenklat går trippeldestillering till på följande sätt.

Efter destillering i mäskpannan får man ut lågviner, som har en alkoholhalt på cirka 25 %. De lågvinerna skickas till mellanpannan (feints still) för destillering.

Där tar man bort för-(fore shot) och efterspriten (tails), som redestilleras vid nästa destillation i mellanpannan. Man tar ut mellanspriten (spirit cut eller strong feints), som har en alkoholhalt på cirka 70 % abv.

Mellanspriten skickas till spritpannan. Vid destilleringen där bildas igen för-, mellan- och eftersprit. För- och efterspriten redestilleras i spritpannan vid nästa destillation medan mellanspriten nu cirka 80 % abv. samlas upp och blir den del som kommer att lagras och bli whiskey.

Spriten blir då mildare och har inte tyngre, kraftigare smakämnen, som ju har försvunnit i och med att för- och eftersprit tagits bort två gånger.

En bild visades på det gamla Midletondestilleriet, som 1975 blev ett museum med namnet Jameson Heritage Centre och har besökscentrum, butik samt restaurant. Där finns världens största destillationspanna.

Det nya destilleriet liknar mera en kraftstation och är det största destilleriet på ön. Där finns 2 mäskpannor, en mellanpanna och en spritpanna.

Man tar ut för- och efterspriten vid olika styrkor och får då olika karaktär på spriten. Sädesspriten trippel-destilleras också i två gånger i tre kolonnapparater, som körs parallellt. Lagringen sker i såväl gamla som nya lagerhus.

Midleton var ett av de första destillerierna som införde pallagerhus, som ger mer plats åt faten än andra typer av lagerhus. Övervägande är det bourbonfat från Wild Turkey och Heaven Hills men sherryfat finns speciellt för Jameson whiskeyn.

När Jameson kommenterades, nämndes att det är den irländska whiskey, som säljs mest i hela världen. Den består av 80 % pot still och 20 % sädeswhisky. 40 % abv. och är lagrad mellan 5-10 år.

Självklart nämndes Irish coffee, men hur uppstod historien om den drycken? Jo, en manlig journalist stannade 1952 på Shannons flygplats på Irlands västkust under sin återresa till USA. Eftersom det var kyligt ute gick han till baren och fick då en kopp kaffe med whiskey.

Han blev s å förtjust i blandningen att han fick receptet, som han lämnade till bartendern på Buena Vista Café i Fishermans Warf, San Fransisco.

För att få kontinuerlig tillgång till den irländska whiskeyn skrev Buena Vista 1966 ett kontrakt med Irish Distillers.

Vid provningen provades följande sorter halvblint, nämligen

• Jameson

• Very Rare

• Redbreast

• Cooley 13 år

• Connemara

IG berättade teoretiskt hur man skulle skilja de olika sorterna från varandra

Ett förslag.
1. Den rökiga känner man troligen igen på doft och smak.

2. En whiskey är stark. Känns troligen på lukt och smak. Måste spädas!

3. Pot still whiskey har kraftig doft. Den har också starkare alkoholhalt, nämligen 46 % jämfört med de andra två, som är kvar, vilka har 40 % abv.

4. Nu finns två sorter kvar. Den billigaste och den dyraste. Troligen är den dyraste whiskeyn mildare och har mycket längre eftersmak. I så fall har man alla rätt om den här teoretiska informationen fungerar!

Hur klarade deltagarna att finna rätt whiskey i resp. glas? Eftersom Connemara endast har cirka 15 ppm fenoler i malten, som ju blir ännu lägre i spriten, var det tydligen inte så lätt att identifiera den rökiga whiskeyn.

Cooley med fatstyrka lyckades dock många klara av, speciellt när de smakade på whiskeyn. Det svåra var sedan att identifiera övriga tre sorter.

Det märkliga var att några deltagare lyckades att förväxla den billigaste (289: -) och den dyraste whiskeyn (1.350:-)! Men det kan kanske bero på att det var första gången de var med på en whiskeyprovning!

Provningen avslutades som vanligt med en måltid men denna gång med irländskt öl samt att deltagarna själva fick göra sin Irish coffee medan det spelades irländsk musik.

Text: Ingemar Giös